lisaandsofiagoesdownunder

Följande dag gjorde vi stan. Började med en shoppingrunda (Uggs och jeans inhandlades), sedan ett besök i stadens katedral(maffig) följt av kaffe med Erik som sen guidade oss till den botaniska trädgården. Där kunde vi se alla möjliga engelska växter (inget native träd så långt ögat kunde nå). Det fanns en rosenträdgård, en djungel med ett bananträd och en kaktuspark. Mycket fint alltihop. :)

Efter lunch i parken tog vi bussen till en nära strand. Vi promenerade lite på piren och spanade in surfarna som kämpade mot vågorna, själva var vi ganska nöjda med att hålla oss på landbacken och ta en glass och kaffe.

Trötta efter en intensiv dag lagade vi lite mat på hostelet och stupade i säng helt utmattade.

Queenstown kom vi till på påskdagen, det visade sig vara en liten stad i södra alperna, full av turister. Vi hittade snabbt till vårt första boende, Reavers lodge, som var måttligt fräscht men hade väldigt fin utsikt! Första dagen gick vi runt i stan och efter en picknick på stranden provade vi gondolan (linbanan) upp på en bergstopp med utsikt över staden och sjön Wakatipu. För att inte verka för vuxna prövade vi luging, en sorts lådbilar som man raceade nerför berget med. Även om vi höjde medelåldern på banan något var det riktigt skoj! Vem som vann avslöjas dock inte... Dagen avslutades med en av de bättre pizzorna vi någonsin ätit (alltså top notch) och skönt barhäng.

Dagen därpå tog vi bussen till Arrowtown som är en "stad" (läs by) som växte upp under guldruschen. Här utövade vi lite tramping, som bjöd på vackra vyer och kalla fötter. Att vada igenom en glaciärflod är ingen barnlek. :) Efter några timmar hittade vi en perfekt picknick plats på en liten äng och intog där vår matsäck. Vi hann också dåsa till lite i solen och bli något rosa innan vi gick tillbaka igen. Själva staden var lite för exploaterad för vår smak men vi hittade mysigt kafé med gott fika.

Tredje dagen blev den en busstur till Milford sound (en fjord) i fiordlands nationalpark. Vi hade osannolikt tur med vädret eftersom vi fick strålande sol på värdens näst regnigaste plats. Bara bussturen var slående vacker kantad av höga berg täckta av regnskog, glaciärer och vattenfall. På bussen träffade vi ett par trevliga finnar som vi hängde med under dagen. Väl framme hoppade vi på en båt som tog oss runt i fjorden och ut till tasmanska havet. Vi hade också tur med vindarna eftersom vi denna dag hade lugna vatten att fara på, vanligtvis kan det tydligen bli väldig sjö och blåst längs denna kustremsa då tasmanska havet möter stilla oceanen. Även båturen var så vacker att den tog andan ur oss :).

Följande 3 dagar deltog vi i NIWAs UV konferens. En del av föreläsningarna var lite väl avancerade för oss, speciellt de mer detaljerade om cellväggar i mossor. Men merparten handlade om sådant vi kunde relatera till och var väldigt intressanta. Vi bidrog själva med en mycket fin poster. Vi gjorde vårt bästa för att socialisera med de ledande professorerna inom området, och lyckades bra- inte så mycket snack om forskning utan mer om turistmål, Abba och stjärntecken. Vi blev bjudna på konferensmiddag, restaurangmiddag och 2 frukostar - toppen!  

Ikväll vändar "

På lördagen var det bungyjumping på programmet, vi laddade hela förmiddagen och gav oss sedan av emot Auckland Harbour Bridge. Där anmälde vi oss och blev invägda innan vi fick hjälp med att ta på oss ordentliga selar och hjälmar. Vi blev guideade upp på bron och fick promenera till den lilla bungy-poden ungeför mitt på bron(som vi för övrigt ser från vår balkong). Sofia uppskattade inte denna promenad särskilt mycket då det ända som skilde en från vattenytan 40m ner var ett tunt galler. I poden var Sofia först ut av oss två och fick hjälp att få på utrustningen av en rasta-kille som också med bestämd hand eskorterade henne till kanten. Väl framme vid stupet tog höjdskräcken överhanden och Sofia kramade sin enda säkerhet i livet, rasta-killen hårt. Efter några minuters övertalningsförsök (kändes som flera timmar)backade Sofia från dödsstupet, skakad kom hon över kanten in i säkerheten igen stolt över att ha försökt trots svår höjdfobi. Därefter var det Lisas tur, hon promenerade tillsynes oberörd till kanten och hoppade. I huvudet pågick trots det lugna yttret en svår kamp. Känslan när man väl tagit steget var dock riktigt häftig!!!

På kvällen var vi bjudna till Dee och när vi kommit dit överraskade hela gänget från jobbet oss med tårta och sång. Vi provade även en lokal delikatess: Feijoa vodka som smakade som en blandning av hostmedicin och penicillin- smaskens tyckte vi och shotade! Därefter dansade vi halva natten.

Söndagen har varit lugn med blåbärspannkaka med grädde till frukost och park-häng på eftermiddagen. Ännu en bra helg alltså.

Lördagen inleddes med en välförtjänt sovmorgon, det var helt underbart eftersom vi aldrig har unnat oss någon tidigare. Vi åt en lång frukost och promenerade sedan bort till de lite finare shoppingstråken i Newmarket. Där gick vi runt och kikade på alla fina kläder som dock var för dyra för våra plånböcker. Hittade i alla fall lite smågrejer och det blev äntligen en god latte på starbucks! I övrigt smakar kaffet här klorerat vatten och getmjölk, ingen bra kombo.

Dagen efter blev det återigen en tidig morgon för att hinna med färjan till Bayswater. Där hade vi i förväg bokat in 3 h vindsurfing som blev en succé. Vi tog oss an vågorna och vindarna på bästa sätt och funderar nu på att byta vår statistikkarriär mot vindsurfing. Toppenväder hade vi med lagom blåst, bara lite mulet och 22 grader i vattnet. Vår instruktör var en supertrevlig man från Hongkong och trots vissa språksvårigheter planerar vi absolut återbesök. Vi bifogar lite bilder :)